4.15 Ett stärkt studiestödssystem

Förslag: Studiebidraget för gymnasie- och högskolestudier höjs med 350 kronor i månaden. Kostnaden beräknas till omkring 2,3 miljarder från och med år ett.



Studiestödets uppgift är att täcka levnadsomkostnader i motsvarande omfattning som den studerande bedriver heltidsstudier per vecka. Studiestödet ska även fungera rekryterande till studier på eftergymnasial nivå och stimulera en höjd utbildningsnivå i befolkningen. Särskilt avgörande är studiemedlet som inkomstkälla och möjliggörare av högre studier för individer från familjer med låg inkomst eller utan längre studiebakgrund.

Under lång tid har studentorganisationer påvisat att studenters ekonomi varit så pass ansträngd att studiemedlet inte räcker till för att täcka de månatliga kostnaderna för en heltidsstudent.80 Ökade incitament för studenter att arbeta extra vid sidan av studier normerar sysselsättning på mer än heltid och hämmar genomströmningen i systemet för högre utbildning. Vidare har såväl Folkhälsomyndigheten81 som studentorganisationer82 varnat för en kraftigt ökad psykisk ohälsa bland studenter, där stress över ansträngd ekonomi uppges vara en viktig orsak.

Reformisterna anser att studiestödssystemet behöver anpassas för att stärka studerandes ekonomiska situation och verka mer ändamålsenligt som instrument för breddad rekrytering till högre utbildning.

Som ny grundprincip för studiestödssystemet tas steg mot att studiemedlet ska utgöras av lika stora delar lån och bidrag. Strukturomvandlingen som följer av ett mer kunskapsintensivt arbetsliv, att hålla nere hushållens skuldsättning samt jämlikhetsaspekten av en bred rekrytering till högre studier är viktiga samhällsintressen. Det är därför rimligt att ta steg mot ett system där staten bär hälften av individens levnadsomkostnader för högre studier.

För att stärka de ekonomiska marginalerna för studerande införs en höjning av studiemedlet för studerande på gymnasium och högskola motsvarande 350 kronor i månaden. Den totala kostnaden för reformen beräknas till omkring 2,3 miljarder kronor från och med år ett.


80 Sveriges Förenade Studentkårer (2020) Rapportsläpp: Studenters ekonomi – sedan coronapandemin och ur ett längre perspektiv.

81 Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.

82 SACO: Studentråd (2018) Psykisk ohälsa ökar kraftigt bland studenter