4.5 Barnbidragslyft

Förslag: För att stärka barnfamiljernas ekonomi och kompensera de barnfamiljer som får högre livsmedels- och boendekostnader höjs barnbidraget med 1000 kr per barn per månad till 2250 kr. Kostnaden beräknas till 24,4 miljarder år ett, 25 miljarder år två och 25,8 miljarder år tre.

Barnbidraget är en hörnsten i Sveriges generella välfärdssystem. Grundläggande för barnbidraget är att det innebär en påtaglig kompensation för de merkostnader det innebär att skaffa barn, samt att det betalas ut oberoende av familjens privatekonomi i övrigt. Utöver grundbidraget om 1250 kronor per barn och månad betalas flerbarnstillägg ut från och med andra barnet.

Barnbidragets storlek är avgörande för att upprätthålla förtroendet för generella transfereringssystem, där enskilda kvalificerar sig utan prövning av inkomst- eller sysselsättning. Utformningen av dagens barnbidrag, där bidraget är generellt och knyts till barnet och inte till föräldrarnas inkomst, undviker samtidigt negativa marginaleffekter.

Barnbidraget är en avgörande inkomst för många barnfamiljer och har därmed en viktig fattigdomsbekämpande effekt. Enligt en rapport från Rädda Barnen levde nästan 200 000 barn i Sverige i ekonomisk utsatthet 2016. En rapport från 2019 konstaterade även att den ekonomiska familjepolitiken i allt lägre utsträckning förmår kompensera för de växande inkomstskillnaderna bland barnfamiljer58. Vidare konstaterar Försäkringskassan att det krävs regelbundna höjningar för att barnbidraget ska fungera inkomstutjämnande.59 Det är alltså uppenbart att barnbidraget inte längre är tillräckligt effektivt.

Reformisterna gör därför bedömningen att en kraftig förstärkning av barnbidraget behövs. Reformen beräknas kosta 24,4 miljarder kronor år ett, 25 miljarder år två och 25,8 miljarder år tre.60 Barnbidraget indexregleras också i Reformbudgeten för att motverka en fortsatt värdemässig urholkning.